Idag bestämde vi oss för att tömköra Star. Sagt och gjort; fram med sele, tömmar och huvudlag. Rebecka tyckte först att det lät tråkigt och ville hellre rida. Ju roligare var det då när en glädjestrålande unge tömkörde sin nyfunna vän upp och ned längs landsvägen som om de två gjort detta tillsammans hur många gånger som helst. I början provade Star att vända mot Rebecka och stanna så, men efter några försök fungerade allt utmärkt. Jag gissar att han gjort detta massor av gånger, men kanske inte på den senaste tiden. Lite repetition var allt som krävdes. Jag är en stor anhängare av arbete från marken med häst, och tömkörning är en av de roliga saker man kan ägna sig åt utan att sitta upp på hästen. Det märktes skillnad bara på det korta pass vi gjorde i skymningen denna kväll utanför hagarna. Star lyssnade mycket bättre på Rebecka i slutet av arbetspasset och de fick jättefin kontakt. En kontakt som de har stor nytta av när hon rider.
Senaste kommentarer